Föreningsutveckling och idrottspsykologi

Föreläsningar - Workshops - Egna publikationer - Idrottspsykologisk rådgivning

Emotionell intelligens och hur du lär dig det, Del 1.

Minns ni straffläggningen i OS-kvartsfinalen 2016 mellan Sverige och USA? Det ska till att avgöras och Hope Solo försöker att psyka Lisa Dahlkvist genom att hävda att hennes handskar gått sönder. Dahlkvist å sin sida skrattar frostigt och stänker in straffen, slår ut USA och skickar Sverige till semifinal. Förmågan att kanalisera sina känslor kan vara skillnaden mellan vinst och förlust eller guld och silver. Hur gör man för att skapa kontroll över sina känslor och istället kunna utnyttja dem till sin fördel? I denna artikel kommer du få lära dig mer om emotionell intelligens och hur du gör som ledare för att träna dina idrottare i det.

Först av allt: vad är emotionell intelligens? Trots att idén inte är märkvärdigt ny så har den relativt nyligen fått fäste inom idrottsvärlden. Emotionell intelligens (ibland emotionell intelligenskvot, E.I. eller E.Q.) handlar om en individs förmåga att styra och kontrollera sina egna och även andras känslor. Det kan till exempel handla om att kanalisera sin ilska och göra den till motivation istället för ett utåtagerande och icke-produktivt beteende eller att göra nervositet till ett hyperfokus. För idrottaren kan det handla om en så simpel idé som att verkligen vara bäst när det gäller.

Det finns några olika sätt att definiera emotionell intelligens. Ett av dessa presenteras här nedan, i form av fyra olika punkter.

  • Att uppfatta känslor
    Förmågan att förstå vad någon känner (sig själv eller någon annan), exempelvis genom ansiktsuttryck, kroppsspråk eller ord. Själva uppfattandet av känslor är grundläggande för resterande punkter på denna lista.
  • Att använda känslor
    Individens förmåga att nyttja de känslor man själv eller någon annan upplever. För att kunna göra det krävs att man vet vad vederbörande känner.
  • Att förstå känslor
    Förmågan att förstå hur olika känslor hänger ihop, att förstå känslospråk och att kunna urskilja små variationer av samma känsla.
  • Att tygla känslor
    Egenskapen att kunna nyttja de tre tidigare nämnda förmågorna och även kunna tygla och styra känslorna till att leda individen till ett bättre resultat och större chanser att nå målet.
  • Det kan vara lätt att tänka att detta skulle vara något medfött som vissa bara har lättare för. Alla har en viss grad av emotionell intelligens, men frågan är precis hur mycket. Forskare har försökt skapa en måttstock för det, men det verkar vara svårt att skapa en pålitlig skala för emotionell intelligens. Visst kan det vara sant att man har olika fallenhet för det, som så många andra egenskaper och förmågor, men emotionell intelligens är också något man kan träna sig bättre på. Så hur gör du som ledare för att utveckla idrottarnas emotionella intelligens? Vi utgår från samma punkter som ovan.
    • Att uppfatta känslor
      Idrottaren behöver träna sin förmåga att uppfatta sina känslor för att veta hur den ska agera. Du som ledare kan hjälpa genom att sätta ord på dina egna känslor och låta idrottaren göra detsamma. Det är inte alltid lätt att sätta ord på hur man känner, och många kan känna så mycket i stunden att det är svårt att kunna tänka konstruktivt, men det är då desto viktigare att kunna kanalisera känslorna. Det är också viktigt att ledaren själv inte alltid börjar berätta vad hen känner utan att Idrottaren får chans att börja. Annars finns risken att idrottaren följer de känslor som ledaren delger, istället för att faktiskt rannsaka sig själv.
    • Att använda känslor
      Idrottaren behöver träna sin förmåga att identifiera vilka känslor som hjälper hen att fokusera på rätt saker och vilka känslor som snor fokus. För vissa kan ilska vara en motivator, en drivkraft framåt, men tyglas den inte så blir den lätt självdestruktiv. Någon annan behöver vara glad och påminna sig själv om kärleken till idrotten för att kunna prestera på max. När vi tränar på att sätta ord på våra känslor kommer vi också med tiden kunna se vilka känslor som leder oss framåt och vilka som hindrar oss från att prestera maximalt. Kanalisera känslorna, gärna in i något konkret moment. Töm huvudet på resterande och fokusera på det konkreta momentet.
    • Att förstå känslor
      Idrottaren kan känna sig arg, men att förstå skillnaden på olika typer av ilska kan vara desto svårare. Är hen arg på grund av frustration, hämndlystenhet eller smärta? Den ena typen av ilska kan vara något som hjälper idrottaren framåt och något annat kan hindra. Identifiera vilken det är och hur vi kan vända rätt på den känslan utifall den tar sig uttryck på fel sätt. Kom också ihåg att känslor är rörliga och föränderliga. Ena stunden känner vi en sak och nästa känner vi något annat. Kan vi snabba på processen ut ur en destruktiv känsla och in i en konstruktiv känsla? Svaret är ja.
    • Att tygla känslor
      Här handlar det om att vända rätt på känslor. Det görs genom ett stort fokus och kräver mängder av träning för att bli riktigt bra på. Ett tips är att avgränsa. Tillåt idrottaren att känna frustration, men begränsa det till en viss tid. Intala dig själv att du får bli förbannad, men du får bara vara det i tre sekunder, sen ska du släppa den känslan och gå vidare. På så vis kan man fokusera på utmaningen i att tygla sig själv, istället för frustrationen över det orättvisa domslutet eller den misslyckade passningen.

    Vår förmåga att hantera våra impulser och tygla våra känslor är något som också inverkar i vårt självförtroende, vår sociala kompetens och vår förmåga att hantera pressade situationer, enligt denna studie. Studien har hunnit få några år på nacken, men visar några intressanta resultat. Forskargruppen utförde ett beteendevetenskapligt experiment på över 650 barn. Testledaren säger till barnen att om de kan vänta tills hen uträttat några ärenden så ska barnet få två marshmallows. Om barnet inte kan vänta kommer det att få en marshmallow och de kan få den på direkten. Det är ett test på barnens impulskontroll och behärskning. Hur många barn kommer hellre vänta ut tiden och få två marshmallows och vilka blir för ivriga och tar en direkt? Studien fortsatte sedan tolv till fjorton år senare när föräldrarna fick uppskatta sina barn på en skala utifrån ett antal olika parametrar, t.ex. hur väl deras barn hanterar viktiga problem. Resultatet visade att de som redan i tidig ålder visade prov på att kunna tygla sina känslor effektivare uppvisade högre värden i förmågan att hantera pressade situationer, mer självförtroende och högre social kompetens. Emotionell intelligens är således något vi bör överväga att träna oss på och lära oss mer om. Enligt Goleman själv så finns det en nyckel för att lyckas genom alla dessa delar: optimism. Det kommer du få läsa mer om i nästa del.

    Artiklarna vi skriver sammanfattar en del av den aktuella forskningsbilden. De är skapade som ett diskussionsunderlag med målsättningen att ge dig som läsare inblick i idrotts- och hälsorelaterade frågor.

    Nyheter
    Vill du bli kontaktad av oss?

    Beskriv ditt ärende direkt på Hälsostils kontaktsida