Träning och idrottspsykologisk coaching

Hälsa kräver kunskap och kunskapen gör hälsan till en livsstil. Boka din träning och coaching idag!

Koffeinets påverkan på prestationsförmågan

Visste du att koffein under tjugo år klassades som doping av WADA (World Anti-Doping Agency)? Det är sant! Mellan 1984 och 2004 var det förbjudet på alla Olympiska tävlingar. Frågan är om det fortfarande borde vara dopingsklassat. I den här artikeln ska vi se närmare på ett par olika studier i ämnet. Dels en studie där man mätt hur koffeinintag kan påverka basketspelares prestationsförmåga och även en liknande där man tittat på fotbollsspelare. I dessa studier har man även bemött ett av de vanliga argumenten mot koffeinintag och att det skulle öka pulsen och därmed utsätta idrottarna för en förhöjd risk.

Två studier som visar en ökad prestationsförmåga

För ett par år sedan gjordes en studie på hur koffeinintag påverkade basketspelares förmåga. 20 stycken erfarna basketspelare fick göra ett antal olika test för att se hur koffeinet kunde påverka deras förmåga att genomföra testerna. Hälften placebo-testades, för att utesluta att det handlade om en rent psykologisk effekt. Testgruppen fick 3 mg per kg kroppsvikt. En kopp kaffe (135 ml) brukar sägas innehålla ca 80 mg koffein, vilket alltså innebär att testnivåerna kan liknas vid att en genomsnittlig man (ca 80 kg) dricker tre koppar kaffe. Inga ofattbara mängder med andra ord, även om de flesta av oss inte dricker tre koppar kaffe precis innan vi ska träna eller tävla.

De fick dels göra ett spänsttest (Abalakov Jump), ett snabbhetstest (Change-Of-Direction and Acceleration Test, förkortat CODAT) och ett frikasttest. Efter testerna spelades även en tjugominutersmatch. Allt detta dokumenterades för att se om koffeingruppen höjde sig någon jämfört med placebogruppen. Resultatet visade att gruppen som fått koffein gjorde bättre ifrån sig på spänsttestet. I det så kallade CODAT-testet syntes däremot inte några säkra skillnader och inte heller vad gällde frikast.

Efter dessa test fick basketspelarna spela en kortare match. Där testade man pulsen och hur det påverkat kroppen genom ett accelerometertest, alltså ett test där man mäter G-krafter som kroppen utsätts för. G-krafter uppstår t.ex. genom upphopp, snabba vändningar eller liknande. Händelser där vi snabbt förändrar riktning på vår rörelse resulterar i höga värden på accelerometern. När man mätte pulsen syntes inte heller där några märkbara skillnader, men såg man till accelerometertestet syntes ganska stor skillnad i små G-krafter (små rörelseförändringar eller liknande).

Men testet slutade inte där. Forskargruppen dokumenterade även basketspecifik statistik för att se hur testgruppen och kontrollgruppen jämförde sig med varandra. Detta avslutande test visade också att deras performance index rating hade ökat. Detta index används för att värdera spelares förmåga och resultatet visar alltså att förmågan ökat. I tabellen nedan finner du detaljerad statistik för de test- respektive kontrollgruppen.

Innan vi avslutar ska vi även se på den studie där man analyserade hur koffeinet kan påverka fotbollsspelares prestationsförmåga. Även i denna studie lät man 19 semiprofessionella fotbollsspelare inta en koffeinmängd på 3 mg/kg kroppsvikt eller en motsvarande placebo-dryck. Efteråt testades de i spänst, snabbhet och i en simulerad fotbollsmatch. Man mätte även hur långt spelarna löpte och hur snabbt med hjälp av GPS.

Först testades deras spänst. Testet var konstruerat för att likna en situation där spelaren ska nicka en höjdboll och studerades genom att optiskt mäta tiden de var i luften. Efter spänsttestet prövades även deras sprintförmåga. Spelarna sprang så snabbt de kunde 7 gånger, 30 meter sprint, med 30 sekunder vila emellan. Slutligen simulerades en fotbollsmatch, två halvlekar à 40 minuter (utan tilläggstid).

Resultatet visade att testgruppens spänst i snitt hade ökat med 1 cm hopphöjd jämfört med kontrollgruppens. Även i sprinttestet visade det sig att testgruppens maxfart hade ökat, i genomsnitt 0,7 km/h. Nedanstående tabell visar resultatet för löpdistans under den simulerade matchen och även där syns en genomsnittlig ökning för testgruppen.

Koffeinintag och hälsa

Det finns emellertid ett vanligt förekommande argument för varför koffeinet bör undvikas i samband med idrott: det höjer pulsen och utsätter därmed idrottaren för en förhöjd risk. I båda dessa studier har pulsen testats utan att kunna visa att den skulle öka vid intag av koffein motsvarande ca 3 koppar kaffe. Huruvida ett ännu större intag skulle medföra en förhöjd puls går däremot inte att sia om och inte heller om det finns någon ökad risk på annat vis. Dessa studier har bara mätt den genomsnittliga pulsen bland atleterna och man bör därför inte dra några andra slutsatser. Tidigare forskning visar också att det finns individer som inte svarar likadant på koffeinintag, så kallade “non-responders”. Vad som avgör vem som är en “responder” respektive “non-responder” är ej klarlagt.

En intressant förhållningspunkt i detta är att de koffeinnivåer atleterna uppnått i dessa två studier är avsevärt lägre än de nivåer som tidigare klassats som doping. Om man ska återinföra koffein som ett dopingklassat preparat bör man med andra ord sänka tröskeln avsevärt för att kunna säkerställa att intaget inte leder till en prestationshöjande effekt.

Författare: Oskar Jonsson

Nyheter
Vill du bli kontaktad av oss?

Beskriv ditt ärende direkt på Hälsostils kontaktsida