Föreningsutveckling och idrottspsykologi

Föreläsningar - Workshops - Egna publikationer - Idrottspsykologisk rådgivning

Mer träning är inte synonymt med bättre hälsa

De flesta håller med om att man mår bra av träning. De allra flesta skulle också säga att man blir glad av att träna, men är det så enkelt? Vad säger vetenskapen om detta? Hur ska man träna för att må bra psykiskt? I den här korta artikeln får du lära dig vad forskningen har kunnat få fram angående träning och dess koppling till psykisk hälsa.

Det finns en mängd forskning som visar kopplingar mellan fysisk aktivitet och dess kopplingar till kreativitet, koncentration, studieresultat med mera, men det som har saknats är pålitlig forskning som kartlagt hur korrelationen mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa ser ut. Det här tomrummet i forskningsvärlden är dock inte lika tomt längre, sedan denna studie publicerades. Med 1,200 000 respondenter får studien som sådan ses som mycket omfattande och resultaten är minst sagt intressanta.

I enkelhet kan man sammanfatta studien med att man kartlade aktivitetsvanor på 1,2 miljoner amerikaner (över 18 år gamla). Studien syftade till att undersöka om det fanns något samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa och hur detta samband verkligen fungerade. Man undersökte hur mycket fysisk aktivitet som gav bäst effekt på den psykiska hälsan och även vilken typ av aktivitet som var den ultimata för att bygga god psykisk hälsa. Till att börja med så fann forskargruppen att det fanns ett samband mellan en högre frekvens av regelbunden fysisk aktivitet och god psykisk hälsa, men studien kom även att hitta många andra intressanta saker. Faktum är att ordspråket "Ju mer desto bättre" faktiskt inte stämmer i det här fallet. Det går helt sonika, enligt denna studie, att träna för mycket. Den optimala nivån visade sig vara ca 45 minuter, 3-5 gånger i veckan. Dessa siffror ligger även väl i linje med vad andra studier funnit kring till exempel kopplingen mellan fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga. Det matchar även den av FYSS rekommenderade aktivitetsnivån för vuxna på 150 minuter per vecka (utspritt på flera dagar). Överstiger man denna nivå av träning så ökar risken för psykisk ohälsa, till exempel i form av träningsberoende (ortorexi). Enkelt förklarat så innebär ortorexi ett överdrivet behov av att träna och äta rätt - en fixering vid hälsosamhet med andra ord. Mer om vad ortorexi du är hittar du här. Det visade sig i studien att individer som tränar mer än tre timmar per dag rentav har sämre psykisk hälsa än individer som inte tränar alls. Pass längre än 90 minuter eller att träna fler än 5 gånger i veckan är med andra ord inte optimalt, åtminstone inte sett till den psykiska hälsan.

Förutom graden av träning så undersöktes även vilka typer av aktiviteter som var allra mest hälsofrämjande psykiskt. Tidigare studier har funnit att lagidrotter generellt har en större positiv inverkan på motivation, känslan av att "allt flyter på" och generella hälsoeffekter. Andra studier har också kunnat visa att utövare av individuella idrotter löper en större risk att utveckla depressiva symptom än utövare av lagidrotter. Även denna studie får liknande resultat, där populära lagidrotter har ett starkt samband med bättre psykisk hälsa, men faktum är att något så enkelt som att städa där hemma eller att göra andra hushållssysslor verkar ge en liten boost för den psykiska hälsan. Det krävs med andra ord inte mycket träning för att få känna effekten.

Det finns dock ett hål i studien då den bygger på en undersökningsmodell som inte är helt hållbar. Eftersom studien är en slags tvärsnittsundersökning så saknas möjligheten att kunna säkert kunna konstatera exakt hur korrelationen mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa faktiskt ser ut. Leder fysisk aktivitet till bättre psykisk hälsa, eller är psykiskt hälsosamma personer mer fysisk aktiva? För att med fullständig säkerhet kunna dra slutsatser skulle det behövas en studie som följer en mängd individer över en viss tid. Det man dock har kunnat konstatera hittills är att det finns ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa. Bra träningsvanor är starkt associerat med god psykisk hälsa, medan dåliga träningsvanor hänger tätt samman med sämre psykisk hälsa. I en studie har man kunnat konstatera att träning kan minska risken för depression med 25% och risken för självmordstankar med 12%.

Tyvärr är det alltså inte så enkelt som att mer träning alltid leder till bättre psykisk hälsa. Det finns de som tränar för mycket sett till dessa rekommendationer och det finns även de som utvecklar någon form av träningsberoende, ofta kallat för ortorexi. Så hur ska du tänka kring träningsfrekvens och träningsmängd?

  • Sikta på 45-minuterspass.
  • Sprid ut det på flera dagar i veckan.
  • Hitta gärna någon eller några att träna tillsammans med,
  • … men allra viktigast är såklart att du gillar träningsformen.

Dessa riktlinjer stämmer också väl överens med vilken mängd och frekvens av träningstillfällen som ger bäst effekt om vi vill förbättra vår koncentrationsförmåga eller studieresultat, som vi skrev om i den här artikeln. Viktigast av allt förblir dock att känna efter. Fråga dig själv hur det känns. Träning ska vara lustfyllt och få dig att må bra. Det ska inte vara ett tvång som du mår dåligt över ifall du missar någon gång ibland. Ut och njut!

Artiklarna vi skriver sammanfattar en del av den aktuella forskningsbilden. De är skapade som ett diskussionsunderlag med målsättningen att ge dig som läsare inblick i idrotts- och hälsorelaterade frågor.

Nyheter
Vill du bli kontaktad av oss?

Beskriv ditt ärende direkt på Hälsostils kontaktsida