Föreningsutveckling och idrottspsykologi

Föreläsningar - Workshops - Egna publikationer - Idrottspsykologisk rådgivning

Ortorexi - hur vi lurar oss själva

Det är lätt att tänka att ju mer du tränar desto bättre och att vara noggrann med kosten alltid är något positivt. Riktigt så enkelt är det tyvärr inte. För vissa går hälsoismen överstyr och leder till allvarliga problem. I den här artikeln ska vi prata om just det temat.

Den som intresserar sig för träning och psykisk hälsa stöter förr eller senare på begreppet ortorexi. I denna artikel kommer du få lära dig mer om vad ortorexi är och även få en personlig berättelse från en människa som vittnar om hur det är att leva med ortorexi. Personen ifråga levde med ortorexi under många år och avled till slut, som en följd av en lång tids sjukdom.

Enkelt förklarat så innebär ortorexi ett överdrivet behov av att träna och äta rätt. Det handlar alltså om att vara beroende, att ha sjukligt svårt att släppa tankarna om att äta hälsosamt och träna. En ortorexiker har blivit besatt av tanken att hen måste vara den ultimat hälsosamma människan. På samma sätt som anorexi får en människa att se skevt på sig själv, att man inte är tillräckligt smal, så skapar ortorexi en känsla av att man inte är tillräckligt hälsosam, antingen på grund av att man ätit fel eller att man inte tränat tillräckligt. För vissa tar det sig mest uttryck i en överdriven besatthet kring kosthållning och för andra handlar det mer om träning.

Ortorexi är en förhållandevis ny diagnos, och du är i gott sällskap om du nu funderar om sociala medier kan ha något med detta att göra. Den typen av studier som undersöker ifall något kan leda till något annat är relativt avancerade, för det är så många fler faktorer som teoretiskt skulle kunna spela in, men man har kunnat se att det finns någon typ av samband. Om det är så att sociala medier leder till en ökad risk för ortorexi eller vice versa, att ortorektiker lättare fastnar i Instagram-flödet, är fortfarande svårt att säga. I en brittisk studie lät man undersöka sambandet mellan ortorexi och ett antal olika sociala medieplattformar. Totalt samlades data in från 713 individer, varav 686 var kvinnor, de flesta från Storbritannien och USA. Bara det underlaget lämnar ett antal frågetecken efter sig. Varför var kvinnor så mycket mer benägna att vilja delta i studien? Deltagarna i studien fick ett antal frågor som undersökte om det fanns symptom för ortorexi och även frågor med koppling till deras användning av sociala medier. Exempel på plattformar som undersöktes var Instagram, Facebook, Twitter och Pinterest. Det slutgiltiga resultatet visade att framför allt Instagram hade en tydlig koppling till symptom för ortorexi. Även andra studier har kunnat visa samband mellan unga personers självobjektifiering, alltså att se sin egen kropp från ett åskådarperspektiv och de ideal som formas i olika medier. I den sistnämnda studien hade man underlag från både unga kvinnor och män. Sociala medier är bra och praktiska på många olika sätt, men frågan är om vi inte behöver bli mer medvetna om hur de används och av vilka. Unga personer är mer lättpåverkade av vad som sägs, skrivs och publiceras och att sociala medier påverkar hur de ser på sig själva finns det alltså bevis för.

Men allt handlar såklart inte om Instagram eller andra liknande plattformar. Problemet med ortorexi är mycket större än så. Instagram är bara toppen på isberget. Det är lätt att tänka att träning och god kosthållning alltid kommer vara något positivt, men för vissa individer går detta överstyr och man utvecklar ett sjukt beteende istället - som för Kate Finn. Kate var en massör och yogainstruktör i Californien, USA. Här är hennes historia, som hon skrivit om medan hon fortfarande levde. Du hittar hela texten här.

Kate går på college. Hon är väldigt strikt med vad hon stoppar i sig och är noga med att äta hälsosamt. Inledningsvis är hon rätt nöjd med sin tillvaro och tänker att allt går fint. När skolan börjar igen så slutar hon med yogan, vilket hon i efterhand beskriver som ett stort misstag. Det var i yogan som hon fick kontakt med sig själv, istället för att se sig själv ur ett åskådarperspektiv. I samband med att hon slutar med yogan så tappar hon lusten att äta och börjar således banta sig själv och tappar vikt. För att råda bot på det så testar hon en diet med mycket oprocessad mat, innehållandes mycket frukt, frön, groddar och nötter. Tanken var att denna diet skulle hjälpa henne cleansa kroppen (alltså rensa kroppen på toxiner och liknande) och få henne tillbaka på banan. Istället så fortsätter hon tappa vikt. Tidigare var hon 173 cm och vägde drygt 54 kg, men nu är hon nere på 43 kg och således hälsofarligt underviktig. Hon börjar därför jobba mer på att försöka lyssna på sin egen kropp och äta vad den signalerar att den behöver. Snart har hon fått tillbaka några av de kilon hon tappat, men hon känner sig fortfarande svag rent fysiskt. Så fortsätter Kates resa, med olika dieter, kurer och cleansing om vartannat. Hennes föräldrar misstänker anorexia och hon blir inskriven på ett rehabiliteringscenter för ätstörningar. De kan där konstatera att Kate har stora problem med kosthållningen, men det faller inte inom ramarna för klassisk anorexia. Något halvår senare stöter hon på begreppet ortorexia nervosa och känner igen sig väldigt väl i beskrivningen. Ytterligare några år, utan lyckade försök att få ordning på kosten på allvar, dör Kate till följd av sin ortorexi.

Ett av de problem som finns med sjukdomen ortorexia nervosa är hur lite vi vet om den och hur pass okänd den fortfarande är. Den blir mer och mer känd, kanske i takt med att den blir vanligare. I Sverige finns den inte som en egen diagnos utan klassas som “ätstörning UNS” (utan närmare specifikation) och bara det vittnar om att det finns mycket mer att ta reda på om sjukdomen. Därför hoppas vi att du tar dig tid att läsa mer om diagnosen. Om du befarar att du eller någon du känner kanske lider av sjukdomen så ska du kolla listan på symptom och kontakta någon vuxen du har förtroende för eller sjukvården för att få professionell hjälp. Kolla också denna video där man talar om sjukdomen.

Artiklarna vi skriver sammanfattar en del av den aktuella forskningsbilden. De är skapade som ett diskussionsunderlag med målsättningen att ge dig som läsare inblick i idrotts- och hälsorelaterade frågor.

Nyheter
Vill du bli kontaktad av oss?

Beskriv ditt ärende direkt på Hälsostils kontaktsida